fridayintulpanland.blogg.se

Ett långt blogginlägg utan bilder! Yay! För sånt är ju kul .....

 

Idag var första riktiga dagen då Amy och Alysha (Franks andra barn) var här. Jag träffade dem i fredags en snabbis, men det var mest bara lite awkward och sånt, idag var trevligare! Efter att jag hade gått med Lisa till skolan (snarare sprungit, hon har en sån där bräda som jag inte kommer ihåg vad den heter som man åker på, jag springer bredvid och ser till att hon inte ramlar) kom jag hem, spelade lite gitarr, gjorde sånt man gör när man är ensam hemma. Då kom Alysha hem (vilket jag visste om, så det var inte som att jag blev jätteförvånad, men hon var lite tidig ....) Hennes kompis skulle också komma, men ett tag satt vi bara i soffan där nere, jag med min dator och hon med sin ipad (hon är ändå 13 tror jag, så det är mer acceptabelt än Lisas konstanta datorsittande). Det var väldigt awkward, hon är lite småblyg och det är väl jag också så vi sa inte så mycket. Sen kom hennes kompis som var ännu blygare än Alysha, och dessutom knappt kunde någon engelska. De skulle baka så de gick in i köket, jag hjälpte dem litegrann för de hittade inte saker, och för det var jag typ också värdelös för för det första hade jag ju ingen aning om vart något var, för det andra visste jag inte ens vad de ville ha för de visste inte vad allt hette på engelska (till exempel hade vi en massa problem med mjöl). Men det löste sig, de bakade, jag fick smaka, det var gott! 

Jag gick och hämtade Lisa och vi kom hem, upptäckte att brödet var nästan slut (vi åt frukost innan jag visste att Alysha skulle komma och brödet hade räckt om det enbart hade varit Lisa, men inte för tre personer!) så Alysha och hennes vän åkte till bakeriet och köpte bröd. Jag tycker ju inte jättemycket om bröd, framförallt sedan Londonresorna, så jag värmde mat från middagen dagen innan, och Alysha trodde jag skulle tvinga henne att äta det och vart lite panikslagen ett tag! Sen berättade hon att de hade haft en tidigare au pair som hade tvingat henne att äta en massa müssli och jag förstod inte riktigt allt, men tydligen var det inte så gott!  De var i alla fall glada att få äta sitt bröd. 

Lisas kompis kom också hit och de var på datorn en stund, sen sa jag att "Nu räcker det väl" (egentligen behövde jag inte säga det, jag sa bara "Lisa" och hon förstod vad jag menade) och hon fick ett miniutbrott, men hennes kompis loggade ut i alla fall och så gick de och gjorde något annat så det var ju trevligt. Nicole kom hem ganska snart och vi åt rökt fisk (jag vet inte vilken sort men det var rätt gott). Sedan kom Amy hem, och Frank, och det var fullt hus! Vi var uppe på mitt rum ett tag, och inne på Amy och Alyshas rum, och jag spelade gitarr för dem (vilket var rätt trevligt fastän jag inte kan komma ihåg några texter just nu). Sedan kom även Luca och hans kompis hit, och det vart ännu mer folk. Jag höll mig mest på mitt rum då, och de andra var där nere, men så vart det mat. Och då hade visserligen både Alysha och Lisas kompisar åkt hem, men Lucas kompis föräldrar var här så totalt elva personer. Ni som har sett vårt köksbord vet att det är stort, men inte riktigt så stort! Det var helt galet, alla pratade på och jag hörde typ ingenting, de enda som pratade engelska var Lucas mamma (för att hon tyckte att jag också skulle kunna förstå vad som sas) och Frank (men det gör han ju typ alltid med barnen, han pratade dock fortfarande holländska med de vuxna) så jag förstod ungefär 5% av vad som sades, och ljudnivån var dessutom megasuperduperhög sååååå..... 

Hur som helst var det en trevlig dag, Alysha är jättetrevlig, hon kanske nästan är min favoritmedlem av familjen (hon är ju också äldst och ni vet vad jag tycker om barn .... dock gillar jag dessa barn!), Amy är extremt energisk (liksom Lisa) men också väldigt trevlig och snäll (hon kom just in på mitt rum ett tag och pratade och det var trevligt!) Alysha frågade hur jag kunde prata så bra engelska, vilket alltid är trevligt eftersom jag själv känner megasvenskdialekten! 

Ja, ja, nu har jag skrivit om hela denna dag och som lovat får ni ingen bild för jag gillar inte att ta bilder när folk ser mig ta bilder för då känner jag mig konstig (jag berättade dock för Nicole att jag hade gett J en tour av huset och hon skrattade bara)! Hejdå alla fyra pers (max, faktiskt är ni ju bara tre för så vitt jag vet har aldrig C varit in hit!) som läser min blogg. Som belöning för att ni läste hela inlägget kommer här en liten dikt:

Ni är så fina vänner

De finaste jag känner

Jag tycker mycket om er alla

Holländare inte riktigt är lika balla

Jag saknar er så mycket

Jag gillar kubsmycket

Som jag fick av C

Men jag är inte säker på om jag har berättat om de(t)

Nu orkar jag inte rimma mer

Så jag säger hejdå till er!